Bilderböcker med oväntade möten

Amandas val 

Ny favorit: Ägget av Sanna Sofia Vuori och Linda Bondestam 

Kompisarna Brie, Maud och Lu är ute och leker i regnet när de märker ett ägg som ligger i en av vattenpölarna på gården. De inser att det antagligen ligger en liten unge inuti ägget och att ägget nog behöver mer omsorg än vattenpölen tänker ge. Så de bestämmer sig för att reda på vems ägget egentligen är. De ringer på hos sina grannar och frågar om de vet något om ägget och på den vägen får de upptäcka att familjer kan se ut på väldigt olika sätt och bli till på väldigt många olika sätt och framför allt: vara bra på väldigt många olika sätt.  

Den här boken har varit en storfavorit hemma hos oss den här hösten. 4-åriga Hilde bara älskar den. Och jag förstår henne. What’s not to love? Den är smart, den är rolig och den är snygg. En läsupplevelse för läsare i alla tänkbara åldrar. Bondestams illustrationer är också helt makalösa, det finns nya detaljer att upptäcka varje gång du läser boken. Fantastiskt. 

Gammal favorit:  Alfons och soldatpappan av Gunilla Bergström 

I den här boken har Alfons fått en ny kompis som heter Hamdi. När Hamdi var liten bodde han i ett annat land, i ett land där det var krig. Men han var så liten då, så han minns ingenting av det. Hamdis pappa minns däremot, för han var soldat i kriget. Alfons och Hamdi tänker mycket på krig och vapen och pratar om det, ser filmer om det. Leker krig själva. Och en dag ber Alfons Hamdis pappa berätta om krig. Och Hamdis pappa berättar. Han säger att krig i verkligheten inte är som på film där de snälla vinner. Han säger en sak, som jag tycker mycket om. 

”Det enda säkra är: det finns såna som bygger upp och såna som bombar ner. Två sorter. Som finns alltid. Bland fienden med. Mer finns inte att säga. Krig går inte att berätta.”

Just den här tanken: att det finns två sorters människor - de som bygger upp och de som bombar ner, är ju en viktig tanke och i slutet av den här boken får Alfons och Hamdi fundera på vilka slags människor de vill vara: sådana som bygger upp eller sådana som bombar ner. 

Den här boken kom ut 2006 och trots att den ju inte är lastgammal så finns det säkert sådant som skulle skrivas på ett annat sätt idag. Bilderboksskaparna har på en kort tid blivit bättre på att skildra olika slags verkligheter och berättelser, men jag tycker ändå att den här har ett viktigt budskap som fungerar också idag. Inte minst när så många av oss fascineras av krigsspel men så få av oss möter någon som faktiskt varit i krig. På riktigt. 

Svart häst: Prinsessan Victoria av Kristina Murray Brodin och Kajsa Lind

En dag finns hon bara där. Sitter på en bänk utanför huset.

“Hej, säger jag.

Hej du lilla, säger hon.

Vad heter du? frågar jag.

Victoria, säger hon.

Som prinsessan, säger jag.”

Det här första mötet blir början på en vänskap mellan ett barn och en hemlös kvinna. 

En hoppfull och vacker berättelse om vänskap och om generositet. Om hur det rätta att göra kan sitta liksom i ryggmärgen hos en människa även om det är det ovanliga att göra. Här finns en människa som inte begränsas av hur man brukar göra, här är en människa som gör det som man borde och måste göra. 

Jag älskar böcker som svider och som får mig att vilja bli en bättre människa. Jag måste erkänna att jag ganska sällan får den känslan av just bilderböcker, men den här gången är det exakt det som händer. Jag vill också ge mössor och vantar och bullar åt dem som behöver. 

Den här boken går naturligtvis alldeles utmärkt att läsa när som helst på året, men på något sätt tycker jag att den gör sig speciellt bra så här i juletid. Julen borde ju handla om generositet och medmänsklighet, den här boken handlar om just precis det.

Henrika /Ny favorit: Magiska godiskulor av Heena Baek

Tänk om du fick en burk godiskulor och för varje godis skulle något magiskt äga rum! Det är precis det som händer i Hennas vilda och märkliga bok. ”DONGDONGDONG … jag sväljer saften från godiskulan och plötsligt kan jag höra hur soffan pratar!” 

Och det finns en hel del som soffan har att berätta, om hur jobbigt det är att andas när pappa fyller kuddarna med sina pruttar … 

Men när godiset smultit i munnen så tystnar också soffan, tills det är dags för nästa kula och DONGDONGDONG (jag tänker inte avslöja vem som pratar denna gång). Men så finns det de som bara tjatar och tjatar så hela sidan blir pangad av order och skäll och utropstecken … tills godiskulan avslöjar något helt annat bakom orden. 

Första gången jag förtrollades av Henna Baek var då jag bekantade mig med Molnbullarna. Och nu - lämpligt inför jul och godisfrossande -rekommenderar jag varmt Magiska godiskulor av Henna Baek, som också blev årets vinnare av det prestigefyllda Alma-priset. Hon lyckas igen!

Gammal favorit: Djur som ingen sett av Ulf Stark och Linda Bondestam

En favorit att öppna om och om igen. Här kan du möta djur som ingen sett (utom vi) och hitta både nya vänner och äldre bekantingar. Det blev en fullträff när Ulf Starks vilda rim fick möta Linda Bondestams färgsprakande djungel och mystiska vattenvärld. Här flyger, kryper, dyker och flaxar varelser med namn som Bombomen, Bipolaren, Nomadinen, Smygeln och Kakakerna. Men får man välja favoriter ur favoritboken är det nog Quinellan som om kvällen möter sin tysta tvillingbror i vattenkällan. Och faktiskt tror jag att jag igår såg skymten av ett skuggdjur som hade rymt från sin kropp. 

”Den ger dej blott ett ögonkast, 

försvinner sedan i all hast. 

Du ser den inte mer igen. 

Men på ett hemligt ställe dansar den 

tills natten vänder, 

ler med sina svarta tänder.” 

Svart häst: Vem hämtar vem? av Karin Cyrén och Siri Ahmed Bäckström 

En rolig bok där barnen på dagis inte längre orkar vänta på föräldrarna utan ger sig iväg för att istället hämta dem. Vi får från början följa barnens färd på jakt efter de vuxna medan de stora rätt försenade finner daghemmet tomt. I mitten av boken möts stora och mås och man kan verkligen undra - vem var det som hämtade vem?